Förfesten

Jag vidhåller det faktum att förfesten alltid är bäst. Av någon anledning brukar stämningen sjunka avsevärt så fort man ställer sig i kön till ett uteställe (kö, som för övrigt är något av det värsta jag vet).
Lördagen var inget undantag.
Jag hade en sjukt trevlig kväll i gamla vänner lag. Det var mycket gammalt skvaller men också rolighet som endast kommer att vara roliga då man druckit en flaska vin. Tog oss sedan (såklart?!) ut i ett partyglatt Göteborg. Ingen höjdare, som sagt – förfester regerar!

Lagom trött men glad blev det Falköping och besök hos päronen. Träffade såklart lilla mormor. Nu är hon verkligen lilla mormor. Trots det var det underbart att se henne, jag vågar knappt tänka tanken att det kanske var sista gången. I så fall var det trots allt en fin sista gång…

Döden skrämmer mig något fruktansvärt.