Halvvägs

Jag vet inte vad som händer, men påsken försvann i en väldig fart. Nu är det vardag igen. Tur att veckan är kort och att den inleds med lite utemiddag med Emma och Pelle.

Påsken var mycket trevlig med blivande mor- och farföräldrarna på besök, inkl två fyrbenta vänner. De blev rundor på stan, konstrunda i miniformat, mat, mat, mat, fika, godis och slapp. Min pappa verkar väldigt exalterad över att bli morfar, vilket verkligen gläder mig. Han har redan köpt filmkamera och övade genom att filma min växande mage.

Idag är det exakt halvvägs till beräknad förlossning, det är helt klart värt att fira! Tänk vad tiden går fort, det känns som igår när vi stod i badrummet och testet visade ett plus. Den 28 december fick vi reda på att vi skulle bli föräldrar, och nu är vi redan halvvägs på denna spännande resa – galet!

Nu vet också våra släktingar att vår lilla familj är på väg att utökas. Farmor blev glad, men var väldigt förnuftig och sansad när jag berättade för henne. Nu hoppas jag bara så innerligt att jag får möjlighet att visa min bebis för mormor. Det skulle betyda allt för mig!

Sedan ca en vecka känner jag Fröets sparkar. Det är vansinnigt mysigt när det ”pirrar” till i magen. Igår satte h*n igång med en sparkserie och för första gången kände även K sparkarna. Det var ytterligare en milstolpe värd att bocka av.

Jag vet inte om det beror på allt påskgodis, men nu visar vågen 60,1 kr. Hittills en ökning på ca 4 kg. Det känns helt ok. Det är ju för den goda sakens skull. Ja, påskgodiset var också gott….