Gästgrossessa

Då var jag officiellt gästgrossessa också.

Valborg idag. Middag med kära vänner på hemmaplan.

(inte) sova och shoppa

Har börjat sova dåligt på nätterna nu. Främst beror det på att jag inte längre kan ligga på magen, vilket jag annars alltid gör. Det blir en kort stund sömn innan jag vaknar till och vänder på mig. Varje dag när jag vaknar är jag helt vansinnigt trött. Jag hoppas verkligen jag kan läsa mig att sova på sidan, för detta håller inte. Jag är också medveten om att det är kroppens eget sätt att vänja sig vid att gå upp mata och byta på en liten…

Mina dåliga sovvanor har indirekt resulterat i att jag har en stor reva i pannan. Under en av mina bättre sovstunder vände jag p mig och märkte inte att lilla Agnes lagt sig bredvid min kudde. Jag rullade på henne och av ren reflex viftade hon till med tassen som träffade mig i panna. Snyggt!

Hade et ekonomiskt bryt i veckan. Jag insåg hur mycket det var jag behövde köpa. Både till vårt hem (badrum och barnrum) är inte gratis, saker till bebisen (vagn och bilbarnstol) och framförallt till mig själv. Nu har jag t o m växt ur mjukisbyxorna, alla t-shirts är för korta. Jag såg hur alla mina surt förvärvade kronor och ören försvann. Pratade med min kära mor och blev ledsen över, vad jag tyckte var en hopplös situation. Hon erbjöd sig att köpa något till mig, men jag valde att tacka nej. Jag är vuxen och tjänar egna pengar, så lite nya kläder borde jag väl kunna köpa?! Även om det mer eller mindre handla om en helt ny garderob… Idag när jag återigen gick gå med uppknäppt jacka (för trång för att stänga helt) ångrade jag mig nästan. Men så tänkte jag på hela den helgen mor&far bjuder på i Gbg, då fick jag dåligt samvete över att jag ens vågade tänka att de skulle köpa en nya vårjacka till mig. Fy på mig!

Drog dock ut på en 4,5 timmers shoppingtur med bästa Reb idag. Resultat:
- Skor
- Mjukisbyxor
- Mamma T-shirt
- Tunika, ej mamma
- 2 mammaleggings i olika tjocklekar
- Mammajeans (egentligen betalda av söta K i påskpresent)
- Mascara
- Hårinpackning
- Och så en söt dress till Bebisen. Jag kunde inte låta bli.

v 23

Har nu gått in i vecka 23 och har idag 125 dagar kvar till beräknad födelse. Det betyder att jag ”redan” gått 155 dagar av graviditeten. Det tar på det! Vågen visar nu på +4 kg från inskrivningen, vilket borde betyda ca +5,5 kg totalt. Det är med andra ord helt normalt.

Idag har jag inte haft någon vidare matlust, utan mest stoppat i mig det som kommit i min väg. Under knappt två timmar har jag stoppat i mig (vilket totalt har blivit min kvällsmat):
- Smörgås med stekt ostronskivling
- Överblivet påskgodis
- Hemmagjord potatissallad (provsmak)
- ¼ äpple

Tyvärr har jag ätit det i ”fel” ordning, vilket gör att jag nu sitter med potatissalladssmak i munnen, när det kunde ha varit chokladsmak. Och nu är jag inte sugen på mer godis…

Tiden

Det känns verkligen som om jag och min stora kärlek för tillfället är riktigt, riktigt bra på att ta tillvara på vår tid tillsammans. Och som ensamma vuxna. Vi går ut och äter, går på konserter (en till ikväll!), går promenader, bokar mini-resor (gourmetweekend i Danmark och musikalweekend med min familj i Göteborg), sitter tätt, tätt i soffan och pratar. Eller bara är. Vi är verkligen i fas med tillvaron och med varandra. Jag spricker nästan av lycka när jag tänker på det.

Läsa, läsa, läsa

I veckan kom ett helt lass med beställda böcker hem till oss – nu ska det plöjas ännu mer gravidböcker. Jag tror jag ske ge mig i kast med dem i följande ordning. K får läsa sina precis när han vill, men gärna innan den 27 augusti =)

Mamma pappa barn
På smällen : från a till bebis
Att föda - en barnmorskas tankar, råd och erfarenheter
Uppdrag: mamma
Uppdrag: pappa
Pappor föder barn

Men innan alla dessa, ska jag läsa boken som utspelar sig i min hemstad – tack för den presenten mamma!

Min kropp

Jag har aldrig varit ett stort fan av min egen kropp, jag har varit ganska bra på att hitta fel och brister. Men nu, nu kan jag titta på min egna, halvnakna kropp lääänge. Jag kan titta på den i spegeln och skåda min mage, se hur naveln har förändrats. Jag kan t o m titta på mina nakna bröst och se att de genomgått en förändring de senaste månaderna. Och jag gillar det! Just nu känner jag mig väldigt överens med min kropp, och framför allt det som växer i den.

Idag kände jag mig fredagspiffig och slog till på lite rött för att bryta av mot allt helsvart. Magen kom verkligen till sin rätt i den hemmasydda kjolen och en lite tajtare kofta.

En typiskt bra helg

<-- Mage efter 20 fulla veckor. Nu är den ännu större, eftersom det gått ytterligare fem dagar...

Vissa helger är lite bättre än andra.

Fredagar:
Slutade lite tidigare och mötte upp Sara på stan. Vi tog en glass i vårsolen, pratade massor av grvid-grylar, kikade på butikernas mamma-utbud och jag njöt av att kunna prata gravid-grejer utan att öron på motparten trillar av. Efter någon timme mötte vi upp Em och Reb hos mig för lite middag och tjejsnack. Timmarna bara flög iväg och jag har det väldigt trevligt. Länge sedan vi alla sågs på en gång.

Lördag:
Kärleken sov länge efter att ha spelar i Ängelhom och inte kommit hem förrän 06.00. Jag passade på att baka till hans stundade släktkalas. Jag hade mycket energi och klämde en kardemummakaka, rulltårta och havreflan i ett nafs. Lagom till K kom upp så hade jag gjort pick-nick som intogs i den nästan 20-gradiga värmen i Kungsparken. Vi bara låg i solen, njöt av varandras närvaro, pratade lite om bebisen och kände sparkarna. Sedan en skön promenad ner till Västra Hamnen för att möte upp K´s föräldrar och mormor&morfar för helgens andra glass.

Promenad hem och lite vila, sedan middag på V.E.S.P.A med Lisa och Stefan. Trevliga timmar innan vi drog oss mot KB och en helt underbar konsert med Weeping Willlows. Vi stod bra till, så jag slapp upprepa samma misstag som på Ladytron-konserten förra veckan. Med en alkoholfri drink i handen, en bebis som njöt av musiken med lagom många sparkar, en underbar sambo vid min sida och vackra låtar (t o m den som ska spelas på vårt bröllop) var jag bara så fantastiskt glad.

Söndag:
Släktkalas. Ghaa, det tog på krafterna. Men mina bakverk blev mycket uppskattade.
Nu väntar en promenad för att varva ner och sedan lite hämtmat.

Bra helg som gett mig mycket energi (även om släktkalaset tog tillbaka en del). Jag har verkligen känt mig glad och lycklig. Vi har det helt fantastiskt bra mellan oss och njuter av all tid vi får tillsammans. Jag älskar det liv jag lever nu!

Pillertant

Jag känner mig som en tant i behov av en dosett. Varje dag stoppar jag i mig:
1-2 ”mitt val kvinna”
2-4 omega-3 linfrökapslar
2 B12-tabletter
1 järntablett

Vad gör man inte för sin bebis?

Men jag mår sjukt bra. Inte en enda åkomma. Hade jag inte känt sparkaren, sett Fröet på ultraljudet och fått en större mage hade jag inte på något sätt kunnat tro att jag är gravid. Hoppas det håller i sig. Att jag mår bra alltså.

Igår var det dags för gravid-yoga. I två timmar! Under den tiden blev jag ruskigt medveten om hur stel jag är i min kropp och jag inte är speciellt bra på att andas – profylax here I come!

Halvvägs

Jag vet inte vad som händer, men påsken försvann i en väldig fart. Nu är det vardag igen. Tur att veckan är kort och att den inleds med lite utemiddag med Emma och Pelle.

Påsken var mycket trevlig med blivande mor- och farföräldrarna på besök, inkl två fyrbenta vänner. De blev rundor på stan, konstrunda i miniformat, mat, mat, mat, fika, godis och slapp. Min pappa verkar väldigt exalterad över att bli morfar, vilket verkligen gläder mig. Han har redan köpt filmkamera och övade genom att filma min växande mage.

Idag är det exakt halvvägs till beräknad förlossning, det är helt klart värt att fira! Tänk vad tiden går fort, det känns som igår när vi stod i badrummet och testet visade ett plus. Den 28 december fick vi reda på att vi skulle bli föräldrar, och nu är vi redan halvvägs på denna spännande resa – galet!

Nu vet också våra släktingar att vår lilla familj är på väg att utökas. Farmor blev glad, men var väldigt förnuftig och sansad när jag berättade för henne. Nu hoppas jag bara så innerligt att jag får möjlighet att visa min bebis för mormor. Det skulle betyda allt för mig!

Sedan ca en vecka känner jag Fröets sparkar. Det är vansinnigt mysigt när det ”pirrar” till i magen. Igår satte h*n igång med en sparkserie och för första gången kände även K sparkarna. Det var ytterligare en milstolpe värd att bocka av.

Jag vet inte om det beror på allt påskgodis, men nu visar vågen 60,1 kr. Hittills en ökning på ca 4 kg. Det känns helt ok. Det är ju för den goda sakens skull. Ja, påskgodiset var också gott….

Livets resa

Det har varit ett långt, men medvetet, uppehåll på denna sida.

Dagen innan de förra inlägget skrevs så gick mitt och Kärlekens liv in i en ny fas – vi fick ett stort tydligt plus – vi ska bli föräldrar. Nu – drygt tre månader senare så har vi hunnit vara på vårt ultraljud och den överväldiga känslan av total lycka har hunnit sjunka in. Där av en nystart igen, mycket för nära och kära som befinner sig på tok för långt bort. Här finns en möjlighet för dem att följa vår resa till att bli en familj.

Idag är jag i v 19+0 (alltså 19 hela veckor och 0 ”extra” dagar) och vi var på ultraljud idag. Wow – h*n vinkade till oss. Det var en livlig krabat som sprattlade omkring precis hela tiden. Barnmorskan hade svårt att mäta det lilla livet, och h*n ville absolut inte vara med på bild, så resultatet blev sådär… han eller hon är nu ca 20 cm och väger ca 250 gram. Beräknad dag för förlossning blev ändrad, så nu är det den 27 augusti som gäller. Och jag har känt sparkar. I veckan förstod jag inte vad det var som kändes, men nu, efter fler upprepade tillfällen förstår jag att det är någon som bankar på uppmärksamhet =) Åhh, jag bara ler. Jag är så lycklig.