Skivor i fredagsfyran

1. Hur många CD-skivor köper du årligen?
Det brukar bli ett bra gäng, men jag tycker ändå att det är för få. Det finns på tok för mycket bra musik. Köpte sju eller åtta skivor förra månaden.
<--Bland annat.
2. Tycker du dig ha rätt att göra, för ditt eget bruk, så många kopior du vill av de CD-skivor du köpt?
Japp!
3. Har du en bärbar mp3-spelare?
Inte jag, men sambon har. Så jag ser det som att jag har det också =)
4. Vad tycker du om kopieringsskyddade CD-skivor?
I grund och botten är det bra, men det spelar ju inte så stor roll egentligen eftersom det går att ladda ner precis allt i alla fall.

Billy min fula vän

Idag har det hänt något som jag aldrig trodde skulle hända – jag har blivit ägare till Billy bokhylla. Jag skäms. Men faktum kvarstår att det är en väldigt praktiskt förvaringshylla, när man som vi har sjukt mycket pärmar och mappar. Det är en himla tur att vi bor i en fyra och kan unna oss ett arbetsrum (endast bestående av fula, men nödvändiga saker + ett piano).

Det pågår stor renoveringsplaner hemma. Nummer ett just nu är badrummet där en budgetvariant kommer att gå av stapeln inom någon vecka. Det skulle egentligen ha skett i helgen, men pga inneboende fick vi skjuta på det.

Nummer två, och också det största projektet, är vardagsrummet. Vi har nu bestämt hur vi vill ha det. Dock kräver det hela ganska mycket kronor och ören, varpå det måste vänta till efter Thailandsresan. Det dyraste i hela planen är något så fjantligt som plastfickor. Vi ska byta ut alla cd-fodral till plastfickor. Och inte vilka plastfickor som helst, utan ”dubbla” där man får in baksidan från skivan utan att vika den en endaste millimeter. Men tanke på att det handlar om uppemot 1200-1500 skivor och varje plastficka kostar tre kronor styck, kan du ju räkna ut summan själv. För några jävla plastbitar!!!

En bättre människa

Jag borde bli en bättre människa. Bättre på så sätt att jag borde göra det som jag verkligen vill och alltid säger att jag ska göra.
Till exempel:
- Träna oftare
- Läsa mer
- Sy mer (usch vad dålig jag är, ballongkjolen ser för hemsk ut. Hoppas Tina hjälper mig med det)
- Ta det lite lugnare på jobbet, stress har ingen mått bra av
- Gå ut och äta

Som det är nu hinner jag inte ta tag i några saker, och framförallt inte i ovan nämnda. Jag jobbar minst tio timmar om dagen, stapplar hemåt och stupar i säng. Ungefär. Det är kanske tur att kärleken jobbar nätter nu, så han slipper ha med mig att göra när jag kommer hem.

Visst var det roligt när man var lite och hade hemlisar med sin bästa kompis? Man har för lite hemlisar nu för tiden. Jag menar RIKTIGA hemlisar.

Det är tur att jag i alla fall har en hemlis.

Män och apor

Fick senaste numret av ELLE hem igår. De har listat Sveriges 33 sexigaste män. Rafael Edholm var nummer ett. Som vanligt, känns det som.
Alexander Östlund fick en oförskämt låg placering.

Men det roliga med listan kom mellan plats 25 och 26 (om jag minns rätt). ELLE är ju en tidning med väldigt mycket fina fyrfärgsannonser, företrädesvis i helsideformat. Just en sådan hade de placerat mellan ovan nämna platser. Saken är den att hela annonsen bestod av en stor (och mycket söt) gorilla. Det blev ganska komiskt på nått vis.

Och nej – jag är ingen militant feminist som tycker att män är apor. (Eller nått annat djur heller för den delen)

Konferenser

Konferenser är märkliga. De är båda roliga och lite otäcka på en och samma gång. De är roliga för att man får träffa sina kollegor. Och faktum är att det är skönt att komma hemifrån och bo på hotell. Jag är svag för hotell, speciellt frukosten.
Men konferensen då – jag känner mig alltid så upprymd och kreativ när jag varit och träffat de andra. Allt känns så lätt och inspirationen är på topp!
Tyvärr finns det folk i samma sällskap som framkallar mindervärdeskomplex och som är allmänt otrevliga. Detta gör ju att tidigare nämnda (positiva) känslor försvinner lika snabbt som de kom.

Konferenser är otäcka på så sätt att de verkligen sätter folks gränser på spel. Jag har varit med om att två kollegor varit otrogna med varandra. Andra blir bara lite för mycket, åt det hållet som deras respektive antagligen inte hade gillat om de vetat.

Pengar

Varför känns det alltid som om pengar begränsar en? Jag har egentligen inte dåligt med pengar om man jämför med andra, däremot är kostnaderna för mitt leverne ganska dyra, också jämfört med andra. Jag har stor lägenhet, garage, bil, ny dator, etc…

Det känns ständigt som om jag inte kan göra det jag vill för att pengarna inte räcker till, jag får alltid känslan av att lägga pengar på fel saker. Ändå köper jag nästan aldrig kläder. Och skivor ska vi inte tala om. Det händer allt för sällan. Men vad är fel saker? Jag tror egentligen inte att jag lägger pengarna på fel saker, de försvinner ändå. Hur märkligt det än låter. Det känns alltid som om alla andra lyckas vrida och vända på sina slantar så otroligt mycket bättre än jag.

Vi har pratat om detta flera gånger hemma över middagsbordet. Och vi konstaterar alltid att vi lever gott, vi lever det liv vi vill, vi trivs. Och då får det kosta.

Måndag hela veckan

Måndag. Har varit effektiv idag och fått gjort det jag ska ha gjort. Hade egentligen velat fixa lite mer med hemsidan, men just nu är jag beroende av andra. Som dock inte gjort det de ska. Som vanligt alltså. Jag hatar (ok, lite väl starkt ord) folk som inte gör det de ska.

Helgen har varit...hmm...intressant.
Just nu är mina känslor helt upp och ned. Jag känner mig väldigt, väldigt ledsen och ensam. Vänner? Ha, tillåt mig att skratta för tillfället. Jag kanske ska omdefiniera min bild av vad vänner är för något.

När ska folk sluta tycka att jobb är coolt? När ska folk börja ta mitt jobb på allvar och inte som något lek? När ska folk börja förstå och visa respekt?