Billy min fula vän

Idag har det hänt något som jag aldrig trodde skulle hända – jag har blivit ägare till Billy bokhylla. Jag skäms. Men faktum kvarstår att det är en väldigt praktiskt förvaringshylla, när man som vi har sjukt mycket pärmar och mappar. Det är en himla tur att vi bor i en fyra och kan unna oss ett arbetsrum (endast bestående av fula, men nödvändiga saker + ett piano).

Det pågår stor renoveringsplaner hemma. Nummer ett just nu är badrummet där en budgetvariant kommer att gå av stapeln inom någon vecka. Det skulle egentligen ha skett i helgen, men pga inneboende fick vi skjuta på det.

Nummer två, och också det största projektet, är vardagsrummet. Vi har nu bestämt hur vi vill ha det. Dock kräver det hela ganska mycket kronor och ören, varpå det måste vänta till efter Thailandsresan. Det dyraste i hela planen är något så fjantligt som plastfickor. Vi ska byta ut alla cd-fodral till plastfickor. Och inte vilka plastfickor som helst, utan ”dubbla” där man får in baksidan från skivan utan att vika den en endaste millimeter. Men tanke på att det handlar om uppemot 1200-1500 skivor och varje plastficka kostar tre kronor styck, kan du ju räkna ut summan själv. För några jävla plastbitar!!!